I lördags fick vi möta oväntat motstånd. Under ett av våra gatumöten stannade en medelålders kvinna och började prata med PG. Hon var väldigt irriterad. Vi fattade inte riktigt vad det var som gjorde att hon blev så arg, men något var det. Efter att ha pratat en stund smet hon in i en butik precis bredvid. Och bara någon minut senare kom en expedit ut och frågade om vi kunde flytta oss till en annan plats "eftersom deras kunder klagat". Det var helt säkert den här kvinnan. Det sorgliga i hela historien var att hon tiilhörde en frikyrka här i staden. Vi flyttade på oss och fortsatte en stund till.
Att människor blir arga är verkligen inte mål i sig, men ibland är det bättre med en sådan reaktion än ingen alls. Sen vet vi att många människor verkligen uppskattar det vi gör. Det är inte ovanligt att jag får applåder när jag predikat färdigt.
Vi fick nå ganska många (vid ett gatumöte var det ovanligt många som stannade för att lyssna) och vi hade en ny tjej med i teamet. Hon verkar vara stabil med en stor längtan att vittna om Jesus. Hon verkade väldigt glad efteråt och sa att hon gärna vill gå med oss ut så ofta hon kan. Gud fortsätter kalla människor att vara en del i teamet. Det är vi glada för.
No comments:
Post a Comment